Förordning (2011:211) om utlåning och garantier Art. 2

Denna förordning gäller för utlåning som beslutas av myndigheter under regeringen, om utlåningen ska finansieras med lån i Riksgäldskontoret, och för garantier som ställs ut av myndigheter under regeringen.

Förordningen gäller inte

1. lån som lämnas till myndigheter under regeringen,

2. lån eller garantier som utfärdas enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden,

3. den statliga insättningsgarantin enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

4. ersättning för förlust enligt lagen (1999:158) om investerarskydd,

5. kapitalgarantier som lämnas till mellanstatliga eller överstatliga finansiella institutioner,

6. ägarkapitalgarantier,

7. lån till företag i form av utvecklingskapital,

8. lån med villkor om att återbetalning ska ske i form av intäkterna av visst projekt,

9. studielån som lämnas enligt studiestödslagen (1999:1395),

10. garantier eller lån enligt 27 kap. 1 § första stycket 1 och 2 lagen (2015:1016) om resolution, eller

11. garantier eller lån enligt 4 kap. 1 och 5 §§ lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter. Förordning (2022:749).