Förordning (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning Art. 31

Statistiska centralbyrån får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Övergångsbestämmelser

2004:881

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (1995:1645) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting samt förordningen (1995:1646) om skattesatser vid beräkning av utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. De upphävda förordningarna gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2005.

2011:680

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om underlaget för beräkningen av åldersersättningen enligt 6 § andra och fjärde styckena till och med utjämningsåret 2013.

2012:704

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

2. Vid beräkning av en kommuns skattekraft ska 2013 och tidigare års taxeringar anses som beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

2013:976

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet.

Bilaga

Beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningen

Generella bestämmelser för kostnadsutjämningen

Uppgifter i beräkningen av kostnadsutjämningen

De uppgifter som används i beräkningen av kostnadsutjämningen ska, om inte annat anges i denna bilaga, hämtas från Statistiska centralbyråns statistik.

Genomsnittlig standardkostnad

Den för landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per invånare före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för var och en av följande verksamheter är:

Verksamhet Genomsnittlig standardkostnad

Förskola 7 814

Pedagogisk omsorg 83

Fritidshem 1 789

Förskoleklass 838

Grundskola 13 702

Gymnasieskola 4 843

Individ- och familjeomsorg 5 600

Vuxenutbildning på grundläggande nivå 141

Vuxenutbildning på gymnasial nivå 300

Svenska för invandrare 286

Äldreomsorg 13 394

Hälso- och sjukvård 31 970

Kollektivtrafik 3 265

Beloppen avser år 2024.

Uppräkning med prisindex

Uppräkning till utjämningsårets prisnivå sker med hjälp av utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta. Som genomsnittlig procentuell förändring i konsumentprisindex med fast ränta för respektive år används för

- 2017: 2,0

- 2018: 2,1

- 2019: 1,7

- 2020: 0,5

- 2021: 2,4

- 2022: 7,7

- 2023: 6,0

- 2024: 1,9

- 2025: 2,7

- 2026: 1,3.

Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad räknas upp till utjämningsårets prisnivå med hjälp av konsumentprisindex med fast ränta året före utjämningsåret samt utjämningsåret: förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, kommunal vuxenutbildning, äldreomsorg, hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.

Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad räknas upp till utjämningsårets prisnivå med hjälp av konsumentprisindex med fast ränta från år 2016 till och med utjämningsåret: infrastruktur och skydd samt verk- samhetsövergripande kostnader med undantag för 16 § 1 och 2.

Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Index för behov av förskola respektive fritidshem

Index för behov av förskola respektive fritidshem anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Socioekonomiskt index för barn i åldern 1-5 år

Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som genomsnittet av följande kvoter:

1. andelen barn i åldern 1-5 år i kommunen med föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning, dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret,

2. andelen barn i åldern 1-5 år i kommunen som bor i hushåll med låg disponibel inkomst, dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet tre år före utjämningsåret, och

3. andelen barn i åldern 1-5 år i kommunen med minst en förälder som har haft uppehållstillstånd i högst fyra år, dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret.

Med låg disponibel inkomst avses personer som lever i hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll, i enlighet med Statistiska central-byråns definition.

Glesbygds- respektive löneindex

Glesbygds- respektive löneindex för förskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Lönekostnadsandelen i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksam-het är 0,738.

Förskoleklass och grundskola

Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk

Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk beräknas genom att den genomsnittliga lärarlönen i landet per månad i kommunal skola för grundskollärare, inklusive löne-kostnadspålägg, två år före utjämningsåret multipliceras med 12. Produkten multipliceras därefter med kvoten av antal lärare (heltid) i landet för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk under det läsår som avser höstterminen två år före utjämningsåret och vårterminen ett år före utjämningsåret och antalet elever i landet som deltog i modersmålsundervisning eller svenska som andraspråk under samma läsår.

Statistik över antal lärare och elever hämtas från Statens skolverk.

Lönekostnadspålägget i beräkningen av den genomsnittliga kostnaden är 47,18 procent.

Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och grundskola

Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och grundskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel förskoleklass och grundskola

Lönekostnadsandelen i förskoleklass och grundskola är 0,688.

Programvalsfaktor för gymnasieskola

Programvalsfaktorn för respektive kommun beräknas genom att produkten av antalet folkbokförda elever per hemkommun och program och landets genomsnittskostnad per program summeras med produkten av antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen som inte är inskrivna i gymnasieskolan och genomsnittskostnaden för nationella gymnasieprogram och introduktionsprogram. Denna summa ska sedan minskas med ett relationstal.

Relationstalet ska beräknas genom att antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen multipliceras med gymnasiets genomsnittskostnad i landet per ungdom i åldersgruppen. Därefter divideras denna produkt med antalet invånare i kommunen.

Uppgifter om kostnader för de nationella gymnasieprogrammen hämtas från Statens skolverks statistik. Kostnaden för introduktionsprogrammen uppgår till 111 523 kronor i 2016 års prisnivå och ska räknas upp med den genomsnittliga kostnadsutvecklingen för de nationella programmen (riksprislistan) till motsvarande år.

Lönekostnadsandel gymnasieskola

Lönekostnadsandelen i gymnasieskola är 0,678.

Individ- och familjeomsorg

Beräkning av det modellberäknade värdet

Det modellberäknade värdet för individ- och familjeomsorg beräknas genom att summera

1. 488,71,

2. 11 523,54 multiplicerat med andelen barn och ungdomar i kommunen i åldersgruppen 0-19 år som lever i hushåll med låg inkomststandard justerad för inkomster från ekonomiskt bistånd,

3. 26 610,39 multiplicerat med andelen lågutbildade personer födda i Sverige i åldern 20-40 år i kommunen,

4. 2,60 multiplicerat med roten ur tätortsbefolkningen i kommunen,

5. 2 797,15 multiplicerat med andelen av befolkningen i kommunen boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975,

6. 17,29 multiplicerat med ohälsotalet i kommunen,

7. -495,53 multiplicerat med en variabel för justering av en inkomsteffekt av gränspendling i kommunen.

Med låg inkomststandard avses den definition som används av Statistiska centralbyrån, där hushållets disponibla inkomst sätts i relation till hushållets baskonsumtion, med justeringen att inkomster från andra länder exkluderas. Uppgiften avser tre år före utjämningsåret.

Med andel lågutbildade personer avses personer som har grundskola som högsta avslutade utbildningsnivå.

Med ohälsotal avses genomsnittligt antal dagar med sjukpenning eller sjukersättning i åldersgruppen 16-64 år i kommunen. Uppgifter om ohälsotal hämtas från Försäkringskassan.

Variabeln roten ur tätortsbefolkningen i kommunen avser år 2015 och uppdateras vart femte år.

Variabeln för justering av en inkomsteffekt av gränspendling definieras som produkten av andelen av befolkningen i åldern 16-74 år som gränspendlar till Norge eller Danmark multiplicerad med andelen barn och ungdomar i åldern 0-19 år som lever i hushåll med låg inkomststandard. Uppgifterna som avser andelen i befolkningen som gränspendlar till Danmark är från 2015 och motsvarande uppgifter avseende Norge är från 2014 och dessa uppgifter uppdateras inte.

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga modellberäknade värdet överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg enligt följande. Det modellberäknade värdet multipliceras med befolkningen i kommunen, därefter summeras produkterna för samtliga kommuner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg divideras därefter med denna kvot.

Lönekostnadsandel individ- och familjeomsorg

Lönekostnadsandelen i individ- och familjeomsorg är 0,578.

Äldreomsorg

Genomsnittliga kostnader per person för äldreomsorg

Sammanboende (65-79 år) 6 948

Sammanboende (80-89 år) 47 954

Sammanboende (90 år eller äldre) 129 050

Ensamboende (65-79 år) 32 678

Ensamboende (80-89 år) 127 094

Ensamboende (90 år eller äldre) 258 543

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga åldersersättningen överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg enligt följande. Den ålders- ersättningen multipliceras med befolkningen i kommunen, därefter summeras produkterna för samtliga kommuner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standard- kostnaden för äldreomsorg divideras därefter med denna kvot.

Beräkning av skillnader i dödlighet

Tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet beräknas enligt följande. Skillnaden mellan faktiskt antal avlidna och förväntat antal avlidna personer i kommunen för perioden sex år före utjämningsåret och två år före utjämningsåret beräknas. Skillnaden summeras sedan med det faktiska antalet invånare 65 år eller äldre i kommunen. Summan multipliceras därefter med den korrigerade åldersersättningen omräknad från kronor per invånare till kronor per invånare 65 år eller äldre och divideras med befolkningen i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret. Denna kvot minskas med den korrigerade åldersersättningen för de kommuner som har fler avlidna personer än förväntat. För de kommuner som har färre avlidna personer än förväntat minskas den uppkomna skillnaden med hälften.

Med förväntat antal avlidna avses hur många personer som skulle avlida per kommun om dödligheten skulle vara lika hög per ålder som riksgenomsnittet.

Beräkning tillägg för institutionsboende i glesbygd

Kommunens glesbygdsfaktor beräknas genom att tätortsgraden i kvadrat multipliceras med roten ur antalet invånare per kvadratkilometer.

Tillägg för institutionsboende i glesbygd beräknas enligt följande. Kommunens glesbygdsfaktor divideras med tio. Därefter minskas 0,08 med denna kvot. Differensen multipliceras sedan med den korrigerade åldersersättningen.

Variabeln tätortsgrad i kommunen avser år 2015 och uppdateras vart femte år.

Glesbygdsindex för äldreomsorg

Glesbygdsindex för äldreomsorg anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel äldreomsorg

Lönekostnadsandelen i äldreomsorg är 0,739.

Infrastruktur och skydd

Klimattillägg

Följande kommuner får ett klimattillägg på 103 kronor per invånare: kommunerna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Följande kommuner får ett klimattillägg på 66 kronor per invånare: kommunerna i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län samt Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommuner.

Övriga kommuner får ett klimattillägg på 44 kronor per invånare.

Beloppen anges i 2016 års prisnivå.

Ortstillägg

Om inget annat anges får samtliga kommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och följande kommuner ett ortstillägg på 65 kronor per invånare: Södertälje, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Helsingborg, Kristianstad, Lund, Halmstad, Borås, Örebro och Västerås.

Följande kommuner får ett ortstillägg på 80 kronor per invånare: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker, Håbo, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge, Kungsbacka, Ale, Alingsås, Bollebygd, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungssund och Öckerö.

Följande kommuner får ett ortstillägg på 128 kronor per invånare: Malmö, Karlstad, Falun, Gävle, Sundsvall, Örnsköldsvik, Härjedalen, Östersund, Skellefteå, Umeå, Åsele och Luleå.

Göteborgs kommun får ett ortstillägg på 193 kronor per invånare.

Stockholms kommun får ett ortstillägg på 580 kronor per invånare.

Övriga kommuner får inget ortstillägg.

Beloppen anges i 2016 års prisnivå.

Räddningstjänst

Följande kommuner får ett tillägg för räddningstjänst på 150 kronor per invånare: Heby, Boxholm, Valdemarsvik, Ydre, Ödeshög, Aneby, Tingsryd, Uppvidinge, Högsby, Hylte, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Svenljunga, Eda, Filipstad, Hagfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby, Laxå, Ljusnarsberg, Skinnskatteberg, Leksand, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Kramfors, Sollefteå, Örnsköldsvik, Krokom, Skellefteå, Boden och Kiruna.

Följande kommuner får ett tillägg för räddningstjänst på 300 kronor per invånare: Kinda, Årjäng, Hällefors, Malung-Sälen, Vansbro, Älvdalen, Ånge, Berg, Bräcke, Strömsund, Åre, Bjurholm, Lycksele, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Gällivare, Haparanda, Kalix och Älvsbyn.

Följande kommuner får ett tillägg för räddningstjänst på 700 kronor per invånare: Härjedalen, Ragunda, Dorotea, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele, Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå.

Övriga kommuner får inget tillägg för räddningstjänst.

Beloppen anges i 2016 års prisnivå.

Verksamhetsövergripande kostnader

Eftersläpning av intäkter

Tillägg för eftersläpning av intäkter beräknas som differensen mellan kommunens bidrag eller avgift i utjämningssystemet året före utjämningsåret och motsvarande bidrag eller avgift där inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften har omräknats utifrån en uppräknad folkmängd. Differensen divideras med antalet invånare den 31 december två år före utjämningsåret.

Den uppräknade folkmängden utgör summan av antalet personer som motsvarar den befolkningsökning i kommunen som överskrider 1,2 procent mellan den 1 november två år före utjämningsåret och den 1 november året före utjämningsåret samt kommunens folkmängd den 1 november två år före utjämningsåret.

Omräkningen av inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften sker genom att kommunens inkomstutjämningsbidrag eller inkomstutjämningsavgift omräknas med den uppräknade folkmängden utifrån landets och kommunens skatteunderlag som användes vid beräkningen av inkomst- utjämningen året före utjämningsåret. Summan, i kronor per invånare året före utjämningsåret, av bidrag eller avgift i kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost samt det inkomstutjämningsbidrag eller den inkomstutjämningsavgift som omräknats utifrån den uppräknade folkmängden multipliceras med den uppräknade folkmängden.

Uppvärmningsindex

Uppvärmningsindex anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Byggnation

Tillägg eller avdrag för byggnation anges efter kommunens länstillhörighet, med undantag för Västra Götalands län.

I Västra Götalands län får kommunerna Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Göteborg, Mölndal, Kungälv och Alingsås ett tillägg om 18 kronor per invånare. Övriga kommuner i länet får ett avdrag om 79 kronor per invånare.

Län Belopp, kronor per invånare

Stockholms 73

Uppsala -7

Södermanlands -7

Östergötlands -37

Jönköpings -117

Kronobergs -117

Kalmar -117

Gotlands -117

Blekinge -8

Skåne -8

Hallands -79

Värmlands -48

Örebro -7

Västmanlands -7

Dalarnas -48

Gävleborgs 13

Västernorrlands 11

Jämtlands 11

Västerbottens 52

Norrbottens 52

Beloppen anges i 2016 års prisnivå.

Administration

Följande kommuner får ett tillägg för administrationskostnader på 150 kronor per invånare: Boxholm, Vadstena, Valdemarsvik, Ödeshög, Aneby, Mullsjö, Torsås, Perstorp, Essunga, Färgelanda, Grästorp, Gullspång, Karlsborg, Munkfors, Storfors, Laxå, Lekeberg och Norberg.

Följande kommuner får ett tillägg för administrationskostnader på 950 kronor per invånare: Kinda, Uppvidinge, Filipstad, Hagfors, Torsby, Årjäng, Malung-Sälen, Mora, Rättvik, Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker, Sollefteå, Ånge, Härjedalen, Krokom, Strömsund, Åre, Lycksele, Gällivare, Kalix, Kiruna och Älvsbyn.

Följande kommuner får ett tillägg för administrationskostnader på 1 900 kronor per invånare: Ydre, Högsby, Dals-Ed, Hällefors, Ljusnarsberg, Skinnskatteberg, Orsa, Vansbro, Älvdalen, Ockelbo, Berg, Bräcke, Ragunda, Bjurholm, Dorotea, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå.

Övriga kommuner får inget tillägg för administrationskostnader.

Beloppen anges i 2016 års prisnivå.

Hälso- och sjukvård

Befolkningens indelning i grupper och genomsnittliga kostnader för respektive grupp

Uppgifter om genomsnittliga kostnader för befolkningen hämtas från Skåne län, Västra Götalands län och Norrbottens län och avser år 2016.

Genomsnittlig kostnad för barn och ungdomar

Ålder Låg disponibel inkomst Hög disponibel inkomst

0 år 35 029 31 318

1-5 år 12 885 11 144

6-18 9 731 9 424

Genomsnittlig kostnad för vuxna under 80 år

Ålder Låg disponibel inkomst Hög disponibel inkomst

Låg utbild- Hög utbild- Låg utbild- Hög utbild- ning ning ning ning

19-49 år 18 079 13 155 10 750 9 697

50-69 år 30 922 25 095 18 657 16 700

70-79 år 41 479 39 951 36 448 34 058

Genomsnittlig kostnad för 80 år eller äldre

Ålder Ensamboende Sammanboende

80-90 år 53 830 52 209

90 eller äldre 57 849 62 064

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga kostnaden för befolkningens vårdbehov överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för hälso- och sjukvård enligt följande. Kostnaden för befolkningens vårdbehov multipliceras med befolkningen i regionen och därefter summeras produkterna för samtliga regioner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för hälso- och sjukvård divideras därefter med denna kvot.

Index för vård respektive bemanning i glesbygd

Index för vård i glesbygd respektive för bemanning i glesbygd anges under rubriken Fasta index för regioner.

Lönekostnadsandel för regioner

Lönekostnadsandelen i hälso- och sjukvård är 0,706.

Befolkningsförändringar

Eftersläpning av intäkter i region

Tillägg för eftersläpning av intäkter beräknas som differensen mellan regionens bidrag eller avgift i utjämningssystemet året före utjämningsåret och motsvarande bidrag eller avgift där inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften har omräknats utifrån en uppräknad folkmängd. Differensen divideras med antalet invånare den 31 december två år före utjämningsåret.

Den uppräknade folkmängden utgör summan av antalet personer som motsvarar den befolkningsökning i regionen som överskrider 1,2 procent mellan den 1 november två år före utjämningsåret och den 1 november året före utjämningsåret samt regionens folkmängd den 1 november två år före utjämningsåret.

Omräkningen av inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften sker genom att regionens inkomstutjämningsbidrag eller inkomstutjämningsavgift omräknas med den uppräknade folkmängden utifrån landets och regionens skatteunderlag som användes vid beräkningen av inkomstutjämningen året före utjämningsåret. Summan, i kronor per invånare året före utjämningsåret, av bidrag eller avgift i kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost samt det inkomstutjämningsbidrag eller den inkomstutjämningsavgift som omräknats utifrån den uppräknade folkmängden multipliceras med den uppräknade folkmängden.

Kollektivtrafik

Beräkning av det modellberäknade värdet

Det modellberäknade värdet per län ska beräknas genom att summera

1. 23,10668,

2. 0,0006133 multiplicerat med antalet boende i tätort med mer än 11 000 invånare i länet,

3. 28,33119 multiplicerat med andelen personer som arbetspendlar över kommungräns i länet, och

4. 16,09601 multiplicerat med roten ur det genomsnittliga avståndet mellan invånarna i länet.

Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort avser år 2015 och uppdateras vart femte år.

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga modellberäknade värdet överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik enligt följande. Det modellberäknade värdet multipliceras med befolkningen i länet, därefter summeras produkterna för samtliga län. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik divideras därefter med denna kvot.

Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i vissa län

Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i Västmanlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län ska beräknas genom att summera

1. Ett länsspecifikt värde,

2. - 1 114,609 multiplicerat med den naturliga logaritmen av antal boende i tätort med mer än 11 000 invånare i kommunen,

3. 65,1762 multiplicerat med den naturliga logaritmen av antal boende i tätort med mer än 11 000 invånare i kommunen i kvadrat,

4. 22,12085 multiplicerat med roten ur det genomsnittliga avståndet mellan invånarna i kommunen,

5. 0,016393 multiplicerat med pendlingsavstånd i kommunen.

Summan av 1-5 ska sedan multipliceras med folkmängden i kommunen till en kostnad per kommun. Därefter divideras denna produkt med summan av kostnaderna för alla kommuner i länet.

Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort avser år 2015 och uppdateras vart femte år.

De länsspecifika värden som ska användas i beräkningen är

Västmanland 4 508,60

Västernorrland 4 575,85

Västerbotten 4 574,97

Norrbotten 4 160,17

Fasta index för kommuner /inte med här - se SFS 2019:797/ Förordning (2025:1171).